SÄNKA TRÖSKLAR ELLER HÖJA GOLV

Det talas mycket om behovet av att sänka trösklar i arbetslivet. Detta handlar huvudsakligen om trösklar för unga för inträdet på den vuxna arbetsmarknaden. Förvisso ska man alltid fundera över om trösklar är nödvändiga och ibland kan det naturligtvis vara motiverat att hyvla ned en tröskel något. När det gäller trösklarna i arbetslivet är det dock, enligt min uppfattning, ytterst tveksamt om problemet är rätt formulerat. Det kan ju vara så att det instället är nödvändigt att höja golv- eller marknivån, om metaforen ska användas i syfte att beskriva den krassa verkligheten.

Vi kan konstatera att den stora majoriteten av unga som har svårt att få jobb inte uppfyller de kompetenskrav som arbetsgivare ställer, att det blir allt vanligare att inträdet på högskolan måste underlättas genom förberedande utbildningar, basår mm och att högskolan i vissa fall har svårt att leverera den kompetens som efterfrågas i kvalificerade arbeten. Dessa problem löser vi inte genom att sänka trösklar. Detta har med förödande verkan prövats inom den allmänna skolan. Att kraven har sänkts på högstadiet och på gymnasieutbildningar är allmänt omvittnat. Utmanande skulle jag våga påstå att en elev som på 1950-talet tog realexamen (motsvarande dagens högstadium) hade en bättre, bredare och – åtminstone på vissa områden (t ex moderna språk, svenska, historia) – djupare utbildningskompetens än vad den typiske studenten har idag!

Vi löser alltså inte ungdomsarbetslöshetsproblemet genom att ytterligare sänka trösklar. Det handlar istället om att höja golvnivån för de unga som ska gå från utbildningsrummet till arbetslivsrummet. De unga – och då menar jag de unga som inte arbetar – måste alltså höja sin kompetens och därigenom förbättra sin anställningsbarhet. I en verklighet där arbetslivet ställer allt större krav på kompetens och utvecklingsbarhet hos arbetstagarna är det omöjligt att sänka trösklar. Vad politiker än bestämmer i den vägen, kommer verkligheten att styra. Alla som i någon mening kan delta i arbetet att höja golvnivån måste agera! Detta gäller främst grundskola och gymnasium men även högskolan. Utbildningarna måste ge de unga förutsättningar att förvärva de kompetenser som arbetslivet de facto efterfrågar. Kanske borde vissa trösklar höjas, exempelvis för antagning till lärarutbildningen?

Tommy