Ibland blir det enkla krångligt men ändå enklare

Understundom har jag ägnat mig åt att kritisera lagstiftaren för klåfingrighet med åtföljande tillkrånglingseffekt. Det ligger nämligen i lagstiftningens natur att till synes enkla principer ibland (rätt ofta faktiskt) blir onödigt krångliga i lagtext. Detta gäller inte minst när en svensk regel måste beakta under- och bakomliggande EU-rätt (se t.ex. arbetstidslagens regler om dygnsvila, nattarbete och veckoarbetstid).

En statlig utredning har haft i uppdrag att komma med förslag om hur föräldraförsäkringen ska bli jämställdare, modernare och – just det – enklare. I ett volymmässigt mäkta imponerande alster (SOU 2017:101) har utredningen nu presenterat sina förslag till modernisering av, ökad jämställdhet i och förenkling av föräldraförsäkringen. Förslaget innehåller en mängd detaljer, men de viktigaste förslagen kan sammanfattas i följande punkter.

  1. Den allmänna föräldrapenningen ska omfatta 460 dagar per barn. Alla dagar ska ersättas på sjukpenningnivå (lägst garantinivå).
  2. Under barnets tre första levnadsår ska maximalt 390 dagar kunna tas ut. Dessa dagar fördelas så att 130 dagar är reserverade för vardera föräldern (vid gemensam vårdnad) och 130 dagar kan föräldrarna disponera sig emellan.
  3. Resterande 70 dagar ska föräldrarna kunna ta ut med höst tio dagar om året i ytterligare sju år (alltså tills barnet fyller tio år). Av dessa tio dagar ska tre dagar vara reserverade för vardera föräldern (vid gemensam vårdnad).
  4. Under barnets tre första levnadsår ska föräldrarna kunna överlåta 60 dagar per barn till någon annan (än förälder) för vård av barnet. Därefter ska fyra dagar per år (av de tio, se ovan) kunna överlåtas till en sådan annan vårdare. Dessa överlåtna dagar tas alltså av de dagar som inte är reserverade (se ovan).

Detta är bara huvudpunkterna i förslagen. Det finns massor med detaljer för tex flerbarnsfödslar och flerbarnsadoptioner.

Vid en första genomläsning och anblick kan man lätt drabbas av uppfattningen att ett genomförande av förslaget skulle krångla till verkligheten och tillämpningen. Så är emellertid inte fallet, enligt min uppfattning. Nuvarande ordning är nämligen oerhört krånglig. Så krånglig att såväl Försäkringskassan som regeringen har uttryckt att det är mer oordning än ordning i systemet. För arbetsgivare och arbetstagare innebär nuvarande regler ofta både rättsliga och känslomässiga påfrestningar, t.ex. under semesterperioder och kring storhelger.

Det är sannolikt att ett genomförande av förslagen skulle innebära en större tydlighet vad gäller det faktiska uttaget av ledighet. Såtillvida skulle en förenklingseffekt uppnås. Om förslagen dessutom skulle leda till ökad jämställdhet och ett främjande av barnperspektivet kan måhända diskuteras. Det handlar härvidlag också om taktiska politiska överväganden och det känsliga förhållandet mellan å ena sidan ”folkvilja” och å andra sidan politikens styrande funktion; enskilda föräldrars självbestämmande (personlig flexibilitet) kontra övergripande samhälleliga principer (jämställdhet).

Att förslaget läggs fram ett valår är naturligtvis spännande, men knappast en tillfällighet. Det blir oerhört intressant att se om förslaget om en modernare föräldraförsäkring kan bli en murbräcka i blockpolitikens Sverige.

Tommy