Det har framkommit att Tillväxtverket har beviljat stöd vid korttidsarbete till företag som samtidigt ger aktieutdelning till sina ägare. Tillväxtverket har motiverat sitt ställningstagande med att lagen om stöd vid korttidsarbete har den innebörden att stödet inte kan nekas företag som ger aktieutdelning. Nu har Tillväxtverket meddelat att man ändrat uppfattning i frågan. Detta är lovvärt, men jag menar att lagen tolkades och tillämpades felaktigt från första början.

För att stöd vid korttidsarbete ska kunna beviljas ska fyra förutsättningar vara uppfyllda (se 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete).

1. De ekonomiska svårigheterna ska vara tillfälliga och allvarliga.
2. De ekonomiska svårigheterna ska ha orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll.
3. De ekonomiska svårigheterna hade rimligen inte kunnat förutses eller
4. Arbetsgivaren ska ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnaderna.

Jag ska i det här sammanhanget enbart kommentera den första punkten med krav om att de ekonomiska svårigheterna ska vara tillfälliga och allvarliga.

Med att svårigheterna ska vara tillfälliga menas att verksamheten ska vara långsiktigt konkurrenskraftig. Stödet vid korttidsarbete ska alltså inte kunna användas för att underlätta en långsiktig anpassning av en verksamhet, som exempelvis motiveras av nya produktionsmetoder eller omstrukturering av verksamheten.

Kravet på att de ekonomiska svårigheterna ska vara allvarliga innebär att arbetsgivaren – vid uteblivet stöd – skulle vara tvungen att (av företagsekonomiska skäl) genomföra omfattande uppsägningar. I en arbetsgivares bedömning av om uppsägningar behöver genomföras av företagsekonomiska skäl ingår naturligtvis det aktuella behovet av arbetskraft, men också hur arbetskraftsbehovet kan komma att se ut under framförliggande och överskådlig tid samt företagets totala finansiella ställning.

Att ett företag har en tillfällig arbetsbrist är alltså inte detsamma som att företaget har allvarliga ekonomiska svårigheter. Redan av dessa skäl ska således företagets allmänna ekonomiska förutsättningar beaktas, när en ansökan om stöd vid korttidsarbete ska behandlas. Om ett företag anser sig ha företagsekonomiska skäl och möjligheter till aktieutdelning, kan starkt ifrågasättas att de ekonomiska svårigheterna över huvud taget kan betecknas som allvarliga i den mening som avses i lagen om stöd vid korttidsarbete.

Till det nu sagda kommer att en enhällig riksdag vid antagandet av lagen uttalat att ”det inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottager stöd från det allmänna samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar” (se 2019/20:FiU51 s. 22). Vilken betydelse har då ett sådant riksdagsuttalande vid rättstillämpningen?

Riksdagen är vår lagstiftare. De olika uttalanden som lagstiftaren gör inför och i samband med beslut om en lagstiftning utgör s.k. förarbetsuttalanden. Dessa förarbetsuttalanden är rättskällor, som ska användas av rättstillämpande myndigheter och domstolar. När en lagstiftning är oprövad i domstol, är just förarbetena en viktig – ofta avgörande – rättskälla vid tolkningen av lagen ifråga.

Det är mot den här bakgrunden självklart att Tillväxtverket i vart fall – om man nu inte tidigare var övertygad om tolkningen av regelkravet om ”allvarliga ekonomiska svårigheter” – med detta tydliga förarbetsuttalande som grund inte borde ha beviljat preliminära stöd vid korttidsarbete till företag som samtidigt ger aktieutdelningar.

Det förefaller nu som att Tillväxtverket ändrat sin tolkning efter påtryckningar från riksdagen. Det må vara hur det vill med den saken. Det som är viktigt däremot är att rättstillämpningen är förutsebar. Även när det går undan i lagstiftningskorridorerna, ska rättstillämpande myndigheter och domstolar använda tillgängliga rättskällor på ett korrekt sätt. I det här fallet har det uppenbarligen gått för fort hos rättstillämparen och inte hos lagstiftaren.

Detta handlar inte om moral eller någon form av samhällelig anständighet i syfte att undvika något som av skattebetalarna kan uppfattas som stötande. Detta handlar helt enkelt om korrekt rättstillämpning.

Tommy Iseskog